The art of forgiveness

I would build walls
For miles around me
Around anything that hurt
Any sensitive category
Kept love at an arm's-length
It was natural to me
You did not agree

You said things like "Unhealthy"
And I took on the task
Of changing my pattern
All you did was ask
And the walls all came crashing
At a welcoming speed
I was convinced you'd never hurt me

And I used to cling to the back of your mind
But I must have let go
At the moment in time
When she offered careless physical joy
Both bouncing my heart around
Like a cheap rubber toy

And after countless
Hours
Of crying
Trying to forgive you
Believe you
Grow a spine and leave you
Grieve you
I've come to this conclusion

No one prepares you when choosing to stay
How to dare share a bed again
Keep demons at bay
She took something precious
That was just meant for me
Not for her eyes to see

After all the years you invested in me
All the love, tears, and possibilities
I realize that if the tables were turned around
You wouldn't leave me now

Just hold me

But if I wanted silence
I would whisper
And if I wanted loneliness
I'd choose to go
And if i liked rejection
I'd audition
And if I didn't love you
You would know

And why can't you just hold me
And how come it is so hard
And do you like to see me broken
And why do I still care

House of dreams

Reflections

well I've been down this road before, it's been one hell of a ride

the challenge is to balance on that fine line

- between the earth and sky

and I will wait for the morning sun til' the way is clear as day

- You criticized my choice, to stand up to my past

Hur ska man kunna resa sig om man aldrig faller?
Hur ska man någonsin kunna bli starkare om man inte prövas?
Ja, hur ska du kunna lära dig av alla fel utan att misslyckas.

Jag försöker tänka att jag inte faller, att jag står med båda fötterna på jorden och andas. Mina tankar kommer bara över mig ibland, och jag har inget svar på varför det blir så här. Jag antar att det är min prövning, jag antar att jag en dag förstår. Hela livet är en resa att lära sig av, man kommer ständigt misslyckas tills man lyckas.

Det är så här mitt liv går, inte längre än en cirkel. Jag skrattar, jag gråter, jag är lycklig, jag faller, jag reser mig. Förut kändes det som att jag bara ville ha en diagnos, ett namn på vad jag är, ett namn på mitt beteende, ett namn för mina tankar, ett namn som jag kan se på, ett namn jag kan skylla på. Ett namn som skulle få bära hela skulden för vad jag är.

Idag har jag tagit mig längre än det, jag behöver inget papper som beskriver mig, jag ska inte behöva förklara mig eller skylla på något. Jag är bara jag, helt enkelt. Ständigt sökande, ständigt vilsen.

Jag är inte längre ledsen för hur jag kan bli,
jag frågar inte någon i tomma intet varför det blir så här,
jag bara accepterar att jag blir så här,
och att det alltid mer eller mindre kommer vara kvar.

Secrets

There's a room inside your gut
Close the door and keep it shut
Let no daylight enter in
And the punishment begin

Who are you now to decide
Whether or not I can
Be exposed to what you hide
Just be a strong and silent man

But every wrong turn that you make will also be my mistake
Cos we're connected through our hearts
And the devastating part is that I foolishly defended you to myself
But secrets always have a way of coming out.

I'm beginning now to see
What you must have thought of me
In a body cast of glass
Life-changing information should just pass.

But I don't break that easily
And if you'd dare then you would see
That I've been carrying all the weight
Of the burdens on your plate.

But every wrong turn that you make will also be my mistake
Cos we're connected through our hearts
And the devastating part is that I foolishly defended you to myself
But secrets always have a way of coming out.

Last flower

It's in the way she fights her fears
It's in the way she hides her tears from me
It's in her eyes I see the changes
It's in the way she smiles so desperately
She is a wild flower, she is a deep sea
The tide will always bring her back to me
It's in the way she loses her mind
Running away leaving everything behind

Baby, I know wherever you go
I'll always be with you
I'll always be with you

She is the water in my hands
Chasing me out of my shadowlands
It's in her voice I hear the changes
It's in the way she sings but not for me
She is a broken flower, drifting upon the sea
Dancing through the night so flawlessly
This is the way I'm losing my mind
Running her way leaving everything behind

Baby, I know wherever you go
I'll always be with you
I'll always be with you
Whatever may come, wherever we go
I'll always be with you
I'll always be with you

She is the last flower in casual clichés
I'm grasping for her forever and always

Wake me up

Feeling my way through the darkness
Guided by a beating heart
I can't tell where the journey will end
But I know where it starts
They tell me I'm too young to understand
They say I'm caught up in a dream
Well life will pass me by if I don't open up my eyes
Well that's fine by me

So wake me up when it's all over
When I'm wiser and I'm older
All this time I was finding myself
And I didn't know I was lost

I tried carrying the weight of the world
But I only have two hands
I hope I get the chance to travel the world
And I don't have any plans
I wish that I could stay forever this young
Not afraid to close my eyes
Life's a game made for everyone
And love is a prize

Ja det är väl inte så mycket som händer..

Ligger på altanen och försöker få mig lite färg, är ledig idag och solen skiner. Har dock tvättatuga, boooring. Så är rätt bunden för tillfället och kan inte göra så mycket annat. Ska diska och plocka lite mellan svängarna, har egentligen ingen lust med sånna saker, men det är väl så här tråkigt det är att växa upp?

Trivs på jobbet, men funderar på om det verkligen är det jag ska göra resten av mitt liv? Och alla lediga dagar går ut på att göra saket man inte hinner med då man jobbar, typ tvättsuga. Så så såååå tråkigt. Men än en gång, det är väl så här det är att bli stor.

- instagram