söndag, november 9
- the challenge is to balance on that fine line between the earth and sky
Det två senaste veckorna har i stort sätt varit ett ända tänkande och kännande. Min värk har varit för jävlig. Och så här är det. Mellan de negativa tankarna så är jag positiv, det är en stor berg och dal bana. Jag orkar inte, jag orkar, jag orkar inge mer, jag orkar ännu mer. Jag har underbara människor i mitt liv, de är få, men dom är underbara. Dom orkar för mig, när jag inte riktigt kan. Hur ser det ut för mig om fem år? Om tio år? Jag tänker, jag känner, ännu mer än någonsin. Jag har väl någonstans tänkt att det här skulle försvinna, för jag har saknat någon lösning, det har inte funnits någon lösning, för det skulle bara försvinna.
Mellan det negativa finns det positiva, det är huvudsaken.
Mellan det negativa finns det positiva, det är huvudsaken.
- Heal
Take my mind
And take my pain
Like an empty bottle takes the rain
And heal, heal, heal, heal
And take my pain
Like an empty bottle takes the rain
And heal, heal, heal, heal
And take my past
And take my sense
Like an empty sail takes the wind
And heal, heal, heal, heal
And take my sense
Like an empty sail takes the wind
And heal, heal, heal, heal
And tell me somethings last,
And tell me somethings last
And tell me somethings last
Take a heart
And take a hand
Like an ocean takes the dirty sand
And heal, heal, hell, heal
And take a hand
Like an ocean takes the dirty sand
And heal, heal, hell, heal
Take my mind
And take my pain
Like an empty bottle takes the rain
And heal, heal, hell, heal
Like an empty bottle takes the rain
And heal, heal, hell, heal
And tell me somethings last,
And tell me somethings last
And tell me somethings last
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)