Kommit igång med löpning och träning, amen. Efter detta vinterhalvår har min kropp varit öm och stel, mer än någonsin. Jag har varit trött och lite deprimerad periodvis, det hör ihop. Men nu, mars månad, har jag vaknat och kroppen vaknat! Varmare utomhus, solen, åh vad jag mår bra. Så nu har jag energi, till så mycket. Men tappat energi till matten. Jag är lite uttråkad, för att jag inte förstår. Så jag har energi till allt! Utom  matten då. Blä.

- mitt hjärta och guld

I don't mean to close the door

But for the record my heart is sore

You blew through me like bullet holes

Left stains on my sheets and stains on my soul

You left me broke down begging for change

Had to catch a ride with a man who's deranged

He had your hands and my father's face

Another western vampire

Different time same place

I has dreams that brings me sadness

Rain much deeper than a river

Sorrow flow through me

Tiny waves of shivers

Corny movies make me reminisce

They break me down easy on this generic love ship

First kiss frog and princess

- I know you

I believe, I believe you could love me
But you're lost on the road to misery

And what I gave to you
I could never get back

Don't complicate it,
Don't drive yourself insane

Matematik2b

Alltså jag vet inte vad jag gett mig in på, tredje veckan av matematik2b på distans, och jag håller på att bli galen. Matte är helt ologiskt för mig, man ska byta ut bokstäver, som jag inte ens förstår varför dom ens ska beblanda sig med siffror från första början. Och när jag tycker en uppgift är lätt, så blir jag genast tveksam på om jag verkligen gjort rätt, vilket oftast visar sig att jag inte har, så jag har även väldigt lite självförtroende vad det gäller matten. Men jag kanske klarar det här. Det går i vågor, det är lätt och plötsligt svårt, förstår inte hur jag ska kunna lämna detta mönster, för det finns ju med mig hela tiden, upp och ner, hata och älska. Men jag försöker tänka att matten bara är en del av resan jag vill göra, och faktiskt en start för något nytt, men så blir jag arg mitt i allt, för jag kommer aldrig ha användning av algebraiska uttryck, eller geometri, jag kommer inte ha någon användning alls av det!! Någonsin!! Sedan tänker jag om jag inte lyckas med matten, alla svordomar, all energi, allt hopp, bara poff borta, vad ska jag göra då? Så jag måste klara, det finns inget ''inte'' klara, jag bara måste helt enkelt.

- hoppas det är du som förstör

(den svenska björnstammen, så där kär i deras musik igen)

Det känns inte som det brukar och jag vet inte vad jag gjort för fel
På levande jag vänder, bakom mig finns mer än framsteg
Jag tror inte alls att vi kan dö
Väggarna omkring mig
Allt som både dör och växer
Jag vet inte vart jag står, men stannar
Alltid lämnar efter, det vi borde gjort för oss
Hör på alla orden, glömmer inte bort att vara rädd
Inte framåt mer, känner väggarna omkring, färgar allt, mitt eget fel
Drömmer om min barndom, ser inte längre ut, väggarna omkring mig
Skulle lämna mig till slut

Alltid förhindrad men många som undrar, man kan bara förlora en gång
Men vi har ändå ett eget sett att förfölja oss själva
Alltid förhindrad men många som undrar, man kan bara förlora en gång
Men vi har ändå ett eget sett att förfölja oss själva

Such a funny thing for me to try to explain How Im feeling and my pride is the one to blame

Det är så svårt att svara på frågan "hur är det?" För det är en vanlig fråga, det hör ihop med en hälsning, och svaret är alltid "bra" fast man hinner gå igenom tusen saker som faktiskt inte är bra. Just nu är jag i en period då jag blir utmattad av att ta en tripp på stan, gå till jobbet och försöka vara social, prata i telefon eller ens hålla en vanlig konversation. Jag försöker att träna mig, så att det inte ska bli så himla tungt. Men det är jobbigt när diskmaskinen brummar, när någon pratar på sidan om, när man går på stan och det är tusen olika intryck som pushar på. Så jag måste solla bort det oviktiga, och försöka fokusera på det som är viktigt just då, och det är just vad jag tränar på. Under en dag kan jag finna mig själv nästan apatisk korta stunder, för att min hjärna måste bearbeta något som just hänt, information jag just fått eller bara vila sig. 

Det hänger ihop med kroppen, det fysiska, för mig att ha ständigt värk, någonstans i kroppen, så krävs det inte mycket för att jag ska svära till för mig själv, kanske att jag slår i min fot i en stol eller slår huvudet lätt i ett skåp, samma gäller det intryck som sker runt omkring mig. Jag önskar ibland att människor omkring mig var mer medvetna om det här, för jag är inte sur, arg eller bitter. Det bara är så här i perioder. Jag kan ha så otroligt dåligt samvete ibland, för jag känner att jag inte är mig själv riktigt. Men det är så här ibland, det går över.

And if somebody hurts you, I wanna fight
But my hands been broken, one too many times
So I'll use my voice, I'll be so fucking rude
Words they always win, but I know I'll lose

- first defeat

- livet är inte fridfullt

Ja då är man billös, eller inte riktigt ännu, men snart. Jag tror jag körde den för sista gången idag, det kändes vemodigt, men jag har som varit beredd på det här, att den här dagen skulle komma. När jag ändå går i tankar på att ta livet i en annan riktning så passar bil ändå inte in. Så den behövde gå sönder så jag skulle kunna ta det här steget, saker händer alltid för en anledning.

Bussar känns ändå rätt okej, faktiskt ganska mysigt, man känner sig liksom alltid på väg när man sitter i en buss, och jag tyckte det kändes spännande för någon dag sen när bussen körde fel. Så jag anpassar mig bra med buss just nu, det är jag duktig på. Hellre att saker förändras, att saker ständigt sker, än att ingenting händer, jag är livrädd för att finna mig själv i ett liv utan oväntade saker som sker, livrädd för att nöja mig med vad som är. Jag behöver omväxlingar, jag behöver nya saker som sker, ständigt. Och det är inte bilen som bara händer just nu, det är inte bara bussanpassningar, utan jag har planer framför mig, om vad och hur jag vill att framtiden ska se ut, vad jag ska jobba med och vad jag ska göra för att nå det jag vill. Jag, tro det eller ej, har planer, jag har satt upp ett litet mål i mitt huvud. Så jag mår bra nu, just nu mår jag bra, och det är en fantastisk känsla. 

- she will be loved

- All I Want

- Rosa

- memories

Jag har sedan många år tillbaka haft en liten vit låda där jag samlat diverse saker, bland annat har jag två usb minnen, ett av dom har en massa bilder i sig och det andra en massa saker jag skrivit. Jag saknar att jag hade sån fantasi och för att vara ung hade jag ett otroligt bra sätt att formulera mig på, tror jag fick mycket inspiration från alla böcker jag läste. Det känns kul att läsa ''påhittade'' saker, även fast jag ser många röda trådar som reflekterar en längtan jag hade kontra verkligheten jag levde. Idag när jag tittar tillbaka, eller idag om jag pratar om ''förut'', så upplever jag inte att jag mått så dåligt som jag gjort, jag tror jag liksom intalat mig att ''det var inte så illa''. Men idag, ikväll, när jag suttit och läst, så har jag faktiskt fått gråta. Det gjorde ont i mig att läsa så tunga saker som fanns, dom få dokument jag sparat där jag försöker reflektera över mitt liv och mina tankar, där jag försöker förklara det kriget jag upplever i kroppen om att vela leva och att vela dö, hopplösheten, ensamheten. Jag raderade oftast såna dokument, för jag tyckte det var skamligt att skriva om sådant, ännu mer skamligt att läsa igenom det.

De ''roligare'' dokumenten som finns är mest fanfictions, eller mest och mest, en stor del. På den tiden tokio hotel var min värld och trummisen Gustav var värsta sötisen. Fanfictions var bra för mig då, det tillät mig att skriva om en värld jag skulle vela uppleva och det var bara jag som bestämde över vad som skulle ske. Skrivandet i sig var till stor hjälp, så länge jag kunde stava lycka i mina noveller, så kunde mitt liv inte vara så illa, tänkte jag. Jag var klok, jag satte ord på känslor jag aldrig skulle kunna förklara till någon. För att inte känna mig skamsen när jag skulle sätta ord på mina tankar om livet kontra döden, så kunde jag skriva på engelska eller till exempel så har jag ett dokument om en tjej som börjar gå till en psykolog. Allt möjligt kunde jag hitta på, för att i förebyggande syfte inte behöva radera det.

- stugan

I fredags tog jag och andre varsin väska och for upp till stugan för att hälsa på mamma och hennes karl, välbehövligt! Nu har jag en hel massa energi för att orka med en arbetsvecka. 

- Jag önskar jag kunde säga att jag bryr mig

När jag var 15 tog jag ett beslut, att flytta ifrån dig. Det fanns en anledning, en enda anledning till varför jag flyttade, och jag hade i veckor försökt prata med dig om just det, jag sa gång på gång att du måste göra ett val, du hade två val, mig eller alkoholen. En dag stod jag i dörren med en halvpackad väska och frågade en sista gång, det var den dagen jag slutade bry mig, dagen du Inte valde mig. Jag blir glad när du ringer mig, jag blir glad när vi ses, men jag skiter fullständigt i alla konsekvenser som hänt eller händer i ditt liv, jag skiter fullständigt i dina problem, i ditt beroende, i den ensamhet du kanske infinner dig i en dag. Som en trasslig 15åring ska man inte behöva fråga en förälder en sådan sak, en dotter ska inte bli ett andra alternativ. Du lyssnade inte då, jag lyssnar inte nu.

Jag är känslig för allt när det kommer till alkohol, 

jag har svårt att se människor som står mig nära påverkade,

konsekvenser från alkohol glömmer jag aldrig någonsin, 

jag har fruktansvärt svårt att lita på män.

- gott nytt jävla år

Om jag skulle kunna beskriva året 2014 med ett ord skulle det vara Karusell. Lycka och förtvivlan har gått hand i hand, började året med mitt långa hår och avslutar med att allt nästan är borta. Det säger mer än vad det verkligen ser ut, jag har ännu en gång lämnat ett år och växt starkare. Vad det gäller jul och nyår vill jag bara få allt överstökat, att jag jobbat de flesta dagarna och dagarna som kommer säger sitt. Välkommen 2015, allt kan bara bli bättre.

- devil pray

Take my sins and wash them away
Teach me how to pray
I've been stranded here in the dark
Take these walls away

I've been swimming in the ocean
Till I'm almost drowned
Give me something I can believe in
Teach me how to pray

And we can do drugs and we can smoke weed and we can drink whiskey
Yeah we can get high and we can get stoned
And we can sniff glue and we can do E and we can drop acid
Forever be lost with no way home

Yeah we can run and we can hide 
But we won't find the answers
If you go down then you'll get help along the way
But if you wanna save your soul
Then we should travel all together
And make the devil pray

Mother Mary can't you help me
Cause I've gone astray
All the angels that were around me
Have all flown away
The ground beneath my feet's getting warmer
Lucifer is near
Holding on, but I'm getting weaker
Watch me disappear

And we can do drugs and we can smoke weed and we can drink whiskey
Yeah we can get high and we can get stoned
And we can sniff glue and we can do E and we can drop acid
Forever be lost with no way home

Yeah we can run and we can hide 
But we won't find the answers
If you go down then you'll get help along the way
But if you wanna save your soul
Then we could travel all together
And make the devil pray

Ooo...Sing hallelujah
Ooo...Save my soul
Ooo...the devil's here to fool ya
Until my story's told

- film maraton

Gått ur pyjamasen och landat i Milles soffa, sagan om ringen maraton har nu tagit start. Snart far vi dock till min lägenhet och då får dom åka på igen!