Varit förbi skatelokalen med André och träffat lite peepz. Det var faktiskt rätt okej och underhållande. Men förstår inte hur dom kan vara så modiga! Jag hade varit så sjukt rädd att ramla. Aja, det var riktigt duktiga människor där.
Önskar att jag kunde vara mer uppåt, le hela tiden och framför allt ha energi. Någonstans finns den, men jag hittar den inte i nuläget. Känner mig svag och trött. Helt färdig. Såklart ligger inte psyket på sin plats och som förut går det oturligt nog ut över mina närmsta. Det är inte meningen och det är inte lätt att behärska sig. Jag är less på att behöva be om ursäkt för mitt beteénde, för man ska inte ens ha ett sånt beteénde som man ska behöva be om ursäkt för.
Jag skäms. Otroligt mycket.
Just nu vill jag nästan bara krypa under täcket, sova tills jag vaknar för att sen somna om. Samtidigt vill jag hitta den där jävla energin och bara hoppa omkring och vara på topp.
Just nu är allt svårt känns det som.
Just nu uppskattar jag min pojkvän, min familj och mina vänner mest av allt i hela världen.
För just nu kan jag vara en osocial idiot, men fortfarande är jag älskad.
Åh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar