-

I hela mitt liv, eller så länge jag kan minnas, så har jag varit världens gnällspik. Är det inte det andra, så är det tamefan det tredje eller fjärde. Såklart är det periodvis, för jag är inte så varje dag. Men har kommit på mig själv som en negativ människa, mest omkring mig. Kan inte säga dåligt självförtroende, men är väldigt bra på att trycka ner mig själv. För att jag är rädd för att misslyckas, om jag gör något så ska det vara perfekt, och jag tror ibland går så långt att jag skippar en del saker, just för att jag är rädd för misslyckande. Såklart är det inte mer än mänskligt och jag tror det är allt för många som är just som jag är. (Dålig självkänsla kanske?)

Men vet ni vad, jag är less på att komma på mig själv klaga på ynka millimeter. Jag ska ge herr optimist och fru posivitet en chans, och jag ska försöka vakna med ett leende och jag ska gräva fram varje jävla bra sak som händer varje dag och tänka på dom. Sådärja, nu har ni det svart på vitt. Ge mig en smäll och jag ens försöker ge ett klagomål. PUSS!