torsdag, juli 31
Tell me what you know about dreams, dreams
En annan sak som sker just nu är att jag är mitt uppe i en packning. London imorgon, så packar in och ut saker, tar bort och stoppar in. Jag hatar att packa. Det är lite som när jag går och handlar, när det finns för mycket valmöjligheter så tar det lång tid. Ungefär som när jag står och ska plocka frukt eller grönsaker, det kan ta en evighet när jag är ensam. Samma gäller denna packning. Jag har kommit fram till att jag har för mycket, alldeles för mycket, av allt.
Ja sen så fyllde jag 22 år i måndags. Det är väl nu jag ska reflektera över att bli Ännu ett år äldre, men nej, det finns inte så mycket att reflektera. Jag växer för varje år som går, ibland rasar jag, och så är det helt enkelt. Jag hade kunnat vara på ett helt annat plan rent psykiskt nu och bli så där djup och melankolisk, men jag är ganska bra just nu. Inte för att det är dåligt det andra, men det bara finns inte just nu hos mig.
Också för att avsluta så måste jag bara skriva att jag har så underbara människor i mitt liv. Mina vänner är inte många, men när man finner sig själv i olika kriser i livet så har jag stöttning till hundra procent av det finaste som finns i mitt liv, mina närmsta, åh, ni är helt otroliga.
söndag, juli 13
- chandelier
I'm gonna swing from the chandelier, from the chandelier
I'm gonna live like tomorrow doesn't exist
Like it doesn't exist
I'm gonna fly like a bird through the night, feel my tears as they dry
I'm gonna swing from the chandelier, from the chandelier
fredag, juli 11
Never say never
There's some things we don't talk about
Rather do without
And just hold the smile
Falling in and out of love
Same damn problem
Together all the while
You can never say never
Why we don't know when
Time and time again
Younger now than we were before
Don't let me go
Don't let me go
Don't let me go
Picture you're the queen of everything
As far as the eye can see
Under your command
I will be your guardian
When all is crumbling
Steady your hands
You can never say never
Why we don't know when
Time, time and time again
Younger now then we were before
Don't let me go
Don't let me go
Don't let me go
We're pulling apart and coming together again and again
We're growing apart but we pull it together, pull it together, together again
Don't let me go
lördag, juli 5
Det är så jag säger det
Hon låg på gatan
medan rymdskeppen
sände meddelanden
genom atmosfären
Hon skär sig i handleden
i solskenet
för hon säger
att hon redan sett Spanien
och världen förtjänar inte dig
För du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet
Det kan ta slut i morgon
eller hålla på för alltid
ibland är det så
Så säg som det är
för den här gången
krävs det mer
innan jag öppnar armarna
förlorar mig
och känslorna faller fritt
på midnattsgatorna
för vem skulle bry sig
om våra hjärtan blev förstörda?
Men allt det här vänder sig
in i mig
Och du är det finaste jag vet
när allt annat här
är falskt och fel
och jag går bara ner mig
för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet
När jag tänkte på dig,
kände du mig?
genom antennerna
och sateliterna
När du låg på gatan
medan rymdskeppen
sände meddelanden
genom atmosfären
och världen förtjänar inte dig
För du är det finaste jag vet
när allt annat är falskt och fel
och jag bara går ner mig
för det är så jag säger det
till dig
- du är det finaste jag vet
Allt roligt börjar
och slutar med
att vi är nere och ute igen
(men vad behöver vi
egentligen?)
Jag vänder mig om,
hon bara ler
allén är inte så dålig ändå
när du går brevid
och det är så jag säger det