you will always be mine, i know deep inside.

mitt självförtroende har sjunkit down the line. Men bara för idag, bara för ikväll. Kollar på massa saker också börjar jag bara trycka ner mig själv, 'du kommer aldrig se ut så där' , och nä det kommer jag ju absolut inte. En ovanlig fredag kväll, väntar på att pappa ska komma hem så vi kan fara till kvantum så jag kan köpa upp min hundrig på godis och sånt shiet, ska frossa hela natten. Inte ens en film har jag laddat ner, men varför inte bara stirra in i väggen? Kanske sikta på en framtid som manga ritare, ni vet det som gick långt åt helvete? Eller ta igen mitt skrivande, som aldrig kommer tillbaka? Ja, jag har ju hela lovet på mig att ta till sånna saker. För just nu är alla cp, alla är horer, alla kan dra åt helvete, alla i hela världen, för det här är inte min dag och inte ens ett stjärnfall kan rädda mig ur det här. Man får bara bita ihop, helt enkelt. Som jag försöker intala mig själv, jag kläer mig som jag vill, sminkar mig som jag vill, ser ut som jag vill, är hora om jag vill, är dum i huvudet om jag vill, är smart om jag vill, - är jag helt enkelt. Och tänker inte ändra mig för att ens försöka se bra ut, för då är jag inte jag och om jag inte är jag, vem är jag då? En efterbliven fjortis som bara tattar runt? Ett cp som vill platsa in? En svart fläck på ett svart papper? Nej jag trivs rimligt att vara den vita pricken på svarta pappret, följa strömmen har aldrig varit min grej.

jag försökte tänka smart idag, och sätta matte på första lektionen, ni vet: bara för att göra bort det. Men jaha, vad händer då? Jodu, film efter rasten till tolv sen slutar vi. Så alltså hade jag kunnat ha något annat :O. Men whatever, det gick ju bra och jag hann långt. Såg bara film till tio över elva typ, men drog på en gång av någon ganska 'konstig' anledning. Ja, nog finns det någon som vet skälet till det iallafall, och bara för att jag låter glad, så är jag absolut inte det. Jag vill bara skrika ut allting, rakt i ansiktet på er, jävla fittor. Men om några dagar är allt som vanligt, som alltid, och som vanligt tar ni inte till något jag säger. Fast visst, när man är utan er är det ju då man tänker.

Nog om det, nu ska jag googla på 'hur gör man med kitties' eller något liknande, för jag är orolig för min oerfarna kisse till mor, nej jag litar absolut inte på henne.