- jag vet inte hur man gör

- I walk lonely streets and I talk big time dreams

en tvådagars, det var längesen. Det är som en hat kärlek att komma in i dimman, tappa lite kontroll, snubbla till, och köpa en ny öl. Så länge man är stabil, då är det okej. Men i gott sällskap så bör bara skratt vara inblandat. Väntar nu på Andres mamma som ska hämta upp mig, sen Andre, så beger vi oss till olearys för bowling och käk. Perfekt helg för socialträning!

- Do I wanna know?

< 3

- bird on a wire

Like a bird on a wire
Like a drunk in a midnight choir
I have tried in my way to be free

Like a worm on a hook
Like a knight in some old fashioned book
I have saved all my ribbons for thee

And if I, if I have been unkind
I just hope you will let it go by
And if I, if I have been untrue
I hope you know it was never to you

Like a baby stillborn
Like a beast with his horn
I have torn everyone who reached out to me

But I swear by this song
And by all that I have done wrong
I'll make it all up to thee

I saw a young man leaning on his wooden crutch
He called out to me, "Don't ask for so much"
And a young woman leaning in her darkened door
She cried out to me, "Why not ask for more"

Like a bird on a wire
Like a drunk in a midnight choir
I have tried in my way to be free

< 3

Green sleeves stirred my heart away
Green sleeves caught my eye of blue
Green sleeves put my soul at ease
So, I gave my love to sweet, green sleeves

I offered you my gentle hand
For you to take with man’s desire
A gift of both my life and land
I risked it all on truth or lie

Green sleeves stirred my heart away
Green sleeves caught my eye of blue
Green sleeves put my soul at ease
So, I gave my love to sweet, green sleeves

Life set you up, then it took you down
It broke you with humility
When your feet, they touched the ground
You cried that you no longer loved me

Green sleeves stirred my heart away
Green sleeves caught my eye of blue
Green sleeves put my soul at ease
So, I gave my love to sweet, green sleeves

Green sleeves, now you say goodbye
I pray you find the love you crave
I’ll forever believed a lie
Your love will last to my grav

Green sleeves stirred my heart away
Green sleeves caught my eye of blue
Green sleeves put my soul at ease
So, I gave my love to sweet, green sleeves

- Greensleeves

Jag tänker lite för mycket, känner lite för mycket, men hur kan man inte tänka för mycket? Hur kan man inte känna för mycket? Det är inget som går att trolla bort. Jag försöker att tänka lite mindre, känna lite mindre, men det är svårt, speciellt när det är så här jag är. Jag kan bara inte ändra mig, då förstör jag hela grejen med att vara jag.

You ask me if there'll come a time
When I grow tired of you
Never my love
Never my love

You wonder if this heart of mine
Will lose its desire for you
Never my love
Never my love

What makes you think love will end
When you know that my whole life depends
On you (on you)

Never my love
Never my love

You say you fear I'll change my mind
And I won't require you
Never my love
Never my love

How can you think love will end
When I've asked you to spend your whole life 
With me (with me, with me)

- How to thrive when the world overwhelms you

Jag tycker inte om att man stoppar människor i olika fack, även fast det underlättar för människan och omgivningen, samt ger större förståelse kring hur en del människor fungerar och varför det kan bli som det kan bli. Men jag gillar det ändå inte, inte när det kommer till mig själv.  Jag ger den här boken ett försök. Blev remitterad till några KBT samtal efter min sjukskrivning i våras och hon tyckte jag skulle läsa boken. Det handlar om människor som har något man kallat för HSP, känsliga människor, människor som i stort sätt är känslig för allt. Energi, människor, lukt, ljud. Ja jag känner igen mig, en hel del, men jag är ju bara jag, jag är ingen HSP. Det känns ändå skönt att det finns en bok, en hel bok där man känner igen sig, och plötsligt känner man sig inte så ensam med allt man tänker. Det är inte så tokigt som man många gånger tänkt, jag är inte tokig, och mina tankar är inte tokiga, en del bara är så här, och det finns en hel bok skriven om det. Så jag ska läsa den här boken, jag ska ge den ett försök.

- jäkla skit

Snacka om att man börjar känna sig gammal. Jag minns när man var proffs på datorer, när man fattade allt, hela grejen, man laddade ner bilder som rörde på sig, man laddade ner en film och fick se den tre dagar senare, för då hade den laddat klart. Jag kommer ihåg musik snuttar man laddade ner, man laddade ner allt, förstod allt, fick lära sina föräldrar som inte förstod något. Ja till saken, jag förstår inte något. Lätta saker, ta hem en film till exempel. Men ikväll, klockan sju, blev jag så otroligt sugen på att spela sims! Var många år sedan, jag vet att det inte ser ut som det gjorde på den tiden jag spelade, och det kändes ännu mer spännande då. Nåja, jag gick in på tankafetast, tänkte att det här är ju hur lätt som helst. Sitter här nu, x antal timmar senare och har efter 3 tutorials och ett jävla smsande med Mille inte blivit ett dugg klokare. Jag måste säga att mitt spelsug ligger på botten just nu, den här pirriga känslan att spela ett spel är försvunnen. Jag börjar bli gammal. Fattar inte vad casha är eller hacka eller mounta eller vad en iso fil är. Ja jag är nog för gammal för sims med, tydligen.

Här, i denna soffa, har jag varit sedan igår, magkatarr som fått mig att vela kräkas av en klunk vatten. Blivit bättre under dagen, men jag tänkte verkligen tidigare ikväll att spela sims skulle uppmuntra mig en aning, göra mig lite glad, få mig att le litegrann. Men på allt detta, efter alla timmar spenderade på en och samma sak, har jag dragit på säkert 100 olika virus. Jag kan inte det här längre, jag hinner inte med, jag bara trycker ja på allt, ok på allt, vill bara vidare, vill inte läsa all text, trycker helst på den stora gröna knappen, ja och förmodligen är det ju ett virus jag tackar ja till. Lätt att vara efterklok. Mille kommer imorgon och räddar både mig och datorn som tur är.

- Are you with me?

Jag måste skriva som det är, hur jag känner just nu. Jag har en sån längtan, efter något nytt, se nya saker, vara i en annan miljö, se en annan kultur, leva ett annat liv. Lämna den här Johanna, jag är inte färdig med mig själv, det kommer jag aldrig någonsin vara, men jag kan utvecklas ännu mer. Den här längtan har alltid funnits med mig, varje gång jag satt mig på en buss har jag känt att jag varit på väg. När jag sitter i en bil och bara åker med, så är jag på väg. I ett plan, i ett tåg. Jag älskar känslan, att vara på väg. Jag har alltid ett mål, men det spelar ingen roll, det är känslan som just då är så påtaglig som får mig att längta Ännu mera.

Jag vill vara på väg, jag vill längta, jag vill ha något framför mig.

-

Stoppat i mer rosa, alldeles nyss. Jag vet inte, det gör mig glad, just nu. Det är grått och mulet ute, det är kyligt och träden är snart nakna. Hösten är vacker, allt vissnar, dör, försvinner, för att återuppstå om några månader igen. Det är häftigt,hur naturen fungerar, och det fungerar likadant år efter år. Lite som en del människor fungerar, man drar sig undan under en period, för att återuppstå med så mycket energi, så mycket färger. Jag är rätt grå dessa dagar, det hjälper att färga håret, känns det som. Och man ska väl ändå köra på det som fungerar? 

- ledigt

Ledig heeela dagen, var dock till läkaren på morgonen, 9 provrör fyllda med blod, tur att man inte är varken nål rädd eller mår illa av blod! Gick väl bra, antar jag. Det är en början iallafall. Annars händer det inte så mycket just nu, kollar för mycket på orange is the new black, men snart är det slut. Fast walking dead och american horror story börjar ju på nya säsonger snart, så jag klarar mig nog bra. Hade visioner om denna dag, ta tag i disk, boka tvättstuga, men det går segt. Vill inte nu, kanske snart. Skulle nyss stoppa upp en plafond lampa, det gick inte så bra, vill göra sånt nu, nya saker, pynta och pyssla.

Vill planera en resa, vill ha något att se fram emot. Kollar på långa resor, upptäcka nya länder, städer, göra något nytt, se något nytt. Något som är gammalt, men så nytt och okänt för mig. Vill smaka främmande kryddor, vill känna lukten av äventyr, vara på vift. Sånt där som känns omöjligt, sånt man tänker att andra bara gör, sånt vill jag göra.