Nu är det såhär rörigt i huvudet igen, sådär rörigt att man måste sätta sig ner för att ta några andetag, slå på musik högt högt högt i lurarna, stänga ut verkligheten och försöka intala sig att röran städar sig själv. Ibland undrar jag om det finns några små mirakeltroll i hjärnan som städar upp efter mina tankar som sänker mig. Jag antar att jag är i den åldern där många funderingar kommer, fast ..det har ju alltid varit såhär.
Jag tänker på människor jag förlorat genom åren,
människor som gått bort,
människor som försvunnit.
Jag kan känna en oerhört saknad, speciellt en dag som idag.
