Jag började fundera idag på en sak som hängt med mig sen jag var liten. Vid ålder omkring 7-10 någongång så spottade jag ut ett tuggummi och fick en utskällning av en lärare att för varje tuggummi man spottar ut så dör en fågel. Det har då hängt med mig, för varje gång jag spottat ut ett tuggummi har ett samvete slagit mig på käften att jag faktiskt dödat en fågel. Läraren förklarade att fåglar äter allt det ser, sten/grus har dom väl lärt sig någongång i forn tiden att dom inte ska äta men ett tuggummi är väl relativt nytt än idag för dessa varelser och dom faller lätt för frestelsen.
Det jag kom fram till idag när jag spottade ut ett tuggummi, samvetet klappade till mig på kinden, tänkte nu dör en stackare inom någon minut. MEN det är inte logiskt, det kan absolut inte stämma. Jag vid 20 års ålder skulle vid detta lag någon gång i mitt liv stött på en stackare med tuggummi-limmade näbbar. Men jag har aldrig sett det, aldrig någonsin. Alla fåglar man ser mår ju hur gött som helst uppe i sina träd kvittrandes. Det måste spottas ut minst 1000 tuggummin i hela luleå varje dag, och ingen jag känner har sett en lidande fågel med tuggummi i näbbarna. Det är inte logiskt!!
Det får mig att fundera på att den här saken läraren berättade till mig är precis som ''Gå inte nära bäcken för då tar näcken dig'' och ''Ser du på tv för mycket så får du fyrkantiga ögon'', det är ju precis samma sak. Innebörden av själva ''Varje gång du spottar ut ett tuggummi dör en fågel'' är väl bara att man inte ska skräpa ner. Precis som att man kan drunkna i en bäck eller att man inte ska se för mycket på tv.
Ja det tog ett tag för mig att förstå, ett bra tag. Men så dum känner jag mig ändå inte, det är ju inte så att jag tar upp en logisk förklaring till varför tomten inte finns och att jag trott på honom fram till idag. Äh, nu ska jag koka upp en kopp kaffe och plugga teori.
