Vad var det som fick mig att falla?
Vad var det som fick mig att se?
Se något jag aldrig sett, känt något jag aldrig känt.

Var det under min period av tjock dimma?
Var jag på en tråd och balanserade?
Vad var det egentligen som hände, hann jag verkligen med?

Förlorade jag något på vägen?
Vann jag på det jag fann?
Snälla svara, för jag vet inte själv längre.

Tappade jag en del av mig?
Eller hittade jag mig själv?
Plockade han upp alla bitar efter mig, eller lämnade han efter nya?

Jag vet inte vem jag ska fråga, jag vet inte vem som kan svara,
det är så mycket jag vill fråga, det är så mycket jag vill ha svar på.

Finns det fel? Eller är allt rätt?
Känner jag efter för mycket, är jag för känslig?
Gör jag fel? Gör jag rätt?

Ge mig ett facit, säg hur jag ska bete mig,
rätta mig, hur ska jag egentligen vara?
Säg till när rätt ord faller ur min mun,

Allt jag vet är att det brister, det skär, det svider
jag vill inte falla, jag vill inte

Ja vem ska ge alla svar,
vem ska säga att allt kommer bli bra?

- två som väcker minnen och känslor!

- Om det känns bättre?

(old pic)

Till en början var det rätt skönt att andas i lugn och ro, men mot kvällen blev det rörigt i skallen igen och ensamheten kröp på. Men nu har jag fått vara själv, känner mig inte så tillfredställd som jag hade förväntat mig, snarare känns det bara ännu snurrigare i skallen. Går och grubblar och funderar lika mycket nu som hela veckan. Och hela månaden. Ja vad grubblar jag på? Allt, allt och absolut ingenting. Förstår inte att jag fortfarande står på benen.

Är hemma i alla fall, sovit hela natten, fast ändå inte utvilad. Ikväll kommer jag nog umgås med Mille, är såååå glad att han kommit hem igen!! Blir väl att se någon skräckfilm och käka massa tjockt, vi är båda smått låga i skallen, så varför käka tjockt ensam när man kan vara två?

- Sweet nothing

You took my heart and you held it in your mouth
And, with a word all my love came rushing out
And, every whisper, it's the worst, emptied out by a single word
There is a hollow in me now

So I put my faith in something unknown
I'm living on such sweet nothing
But I'm trying to hope with nothing to hold
I'm living on such sweet nothing
And it's hard to learn
And it's hard to love
When you're giving me such sweet nothing
Sweet nothing, sweet nothing
You're giving me such sweet nothing

It isn't easy for me to let it go
Cause
I've swallow every single word
And
Every whisper, every sigh
Eats away at this heart of mine
And there is a hollow in me now

And it's not enough
To tell me that you care
When, we both know the words are empty air
You give me nothing

- I need your love

I take a deep breath everytime I pass your door
I know you're there but I can't see you anymore
And that's the reason you're in the dark
I've been a stranger ever since we fell apart
And I feel so helpless here
Watch my eyes are filled with fear
Tell me do you feel the same
Hold me in your arms again

Now I'm dreaming, will ever find you now?
I walk in circles but I'll never figure out
What I mean to you, do I belong
I try to fight this but I know I'm not that strong
And I feel so helpless here
Watch my eyes are filled with fear
Tell me do you feel the same
Hold me in your arms again

I need your love
I need your time
When everything's wrong
You make it right

Imorgon far jag och lurven till stugan, vi far nog ganska tidigt, vill bara bort från bajs Luleå. Också vill jag vara ensam. Vilket jag kommer vara, helt ensam, för första gången i mitt liv. Jag längtar faktiskt. Det behövs just nu, känner att min skalle vill explodera, känns som att jag ska falla. Så det ska bli skönt att få andas och tänka ostört. Och jobb har jag tackat nej till, fick dåligt samvete, tänkte ringa upp och ta alla dagar och skita i stugan, men tog mig några sekunders betänketid och tänkte att det inte är värt att kollapsa. Så bra känner jag mig själv att jag kan lyssna på min kropp.