Det var ingen som sa att det här skulle vara lätt, varken du eller jag.
Tankarna som faller framför mig ibland är ingenting jag väljer,
ibland snubblar jag över dom, ibland hoppar jag över dom.

En del dagar är jag så säker på allt som finns framför mig,
men ibland blir jag så osäker, jag blir vettskrämd.
Jag är så rädd för att bli lurad, jag är så rädd för att missa något.

Det kan gå flera dagar, flera månader, flera år,
ett hjärta som en gång varit trasigt kommer aldrig bli helt.
Ärren kommer alltid påminna mig om vad som skett, vad som har hänt.

Du kommer aldrig förstå vad som hände i min kropp,
du kommer aldrig förstå den känslan som föll över mig,
jag trodde att man aldrig någonsin kunde falla så handlöst,
jag trodde aldrig ett hjärta kunde göra så ont.

Därför är det svårt för mig, när du inte förstår.