Sa godnatt till alla förlängesen, men är fortfarande här. Helt ensam, och det är ganska skönt faktiskt. Även fast jag saknar att ha André nära mig, men han smyger hem inatt.
Lyssnar på gammal musik och tänker, fast tänker gör man ju oftast. Eller alltid. Men på ett helt annat sätt, det gör man oftast då man är själv. Inte deprimerande tankar, men djupare. Och det är bara nyttigt för en, komma underfund med saker man funderat på.
Jag saknar stugan fruktansvärt mycket, det ända stället jag kan andas rent på och verkligen känna lugnet. Just nu känns det så himla långt bort att bara få putta ut båten, lägga sig där och se på alla moln. Man hör alla möjliga små liv från skogen och vattnet skvalpar mot båten ibland.
Det känns långt bort att få gå längst en stig, utan att ha en aning om vart den går, för man hittar alltid hem. Jag hittar alltid hem. Stugan är en sån trygghet, att jag vet att jag inte träffar ett spöke eller en björn. Det händer bara inte, det har aldrig hänt.
Det känns långt bort att sitta med papper och penna mitt på ängen och försöka skriva exakt vad man känner för den stunden. Fast det går aldrig att beskriva, det går inte.
Mitt lugn känns väldigt långt bort. Och just nu känns det som att jag är en tickande bomb, det är svårt att hålla sig från att höja rösten eller väsa till. Det är svårt just nu med ett jobb, ett jobb där man ska behandla människor som har känslor, som kan fråga samma fråga tio gånger om, som vill hem fast dom är hemma, som frågar efter sin mamma.
Jag trivs med mitt jobb, men det är krävande på sätt och vis. För eftersom man jobbar med människor kan man inte bete sig hur som haver, byggarbetare kan kasta en hammare i väggen. Men vad ska vi göra? Jo hålla lugnet. Därför kan jag vara en skit när jag väl är hemma.
Ångrar inte mitt sommarvikariat, för jag tycker om det jag gör. Jag älskar att hjälpa människor. Men jag saknar även att bara vara, vilket det inte finns mycket tid över för.
Det här är nyttigt för mig iallafall, får vara själv och det var nyttigt för mig att skriva ner allt det här. För stugan kommer få sin tid, och jobbet är det som är nu.
Är inte en bitterarbetare, är väldigt trött.
