det blev inte så bra iallafall.
när någon i din närhet drabbas av en sjukdom, så kommer det först en chock sedan en någon annan slags chock. Sedan börjar man tänka. Sedan är det en hel lista av vad man kan gå igenom. Jag tänker mest på mamma, och det är de som drar ner mig. Jag tänker mycket, och jag vill prata med någon. Eller så vill jag bara sova, jag vet inte. Tänker mycket på förut, som jag oftast gör. Jämnför då med nu, bad and good times. Vad jag hade då, och vad jag har nu.

Jag vet inte vad som gör mig mest frustrerad, att det jag hade då är nytt för mig nu. Eller att allt man vinner, förlorar man, någongång. Kollar på gamla foton och undrar bara om allt som försvann kommer tillbaka. I dont really know who's speaking.

it was good times?

I'm dying to catch my breath
Oh why don't I ever learn?
I've lost all my trust,
though I've surely tried to turn it around

I'm here on the edge again
I wish I could let it go I
know that I'm only one step
away from turning it around
Don't tear me down for all I need
Make my heart a better place
Give me something I can believe
Don't tear it down, what's left of me
Make my heart a better place.

I tried many times but nothing was real
Make it fade away,
don't break me down
I want to believe that this is for real
Save me from my fear
Don't tear me down

fått min efterlängtade öl, var just och köpte cola och cigaretter.
den här kvällen kommer bli riktigt bra.

Är ensam hemma på båda hållen, och har lite beslutångest om vart jag ska hamna inatt. Mamma är i och för sig på sjukhuset och kommer hem på en stund. Känns som att jag måste vara med henne, för även fast hon inte pratar mycket om hur hon mår för tillfället så vet jag att bara att ha mig hemma hjälper.

Hon hoppade även överlyckligt in i mitt rum idag, jag tänkte att det var någon bättre nyhet än att vi fick lägenheten på mjölkudden. Det känns egentligen inte som att det spelar någon roll, and whatever makes her happy, makes me happy in the end.

Som alla kvällar när man vet att man kommer bli själv, tänker man extra mycket. Jag har någon sorts ovana att bli arg på andra, fast jag själv i slutändan bestämt mig att stanna hemma iallafall. Men det är väl tur att jag får sånna här kvällar, för att lära mig att hantera det hela, i guess.

Så, blir kanske en till film senare. Hunnit se hostel, och den filmen fick mig att glömma skolan. Och glömma mitt .. omprov som väntas i veckan. FUCKKCKKK. Jaja, någongång måste jag ju klara det hur som helst. Min kväll kommer vara lugn, blossa i mitt rum och skriva något nytt och fräscht. Bara att få ut tankar och shit, brabrabraoo.

okej jag har inte tid att vända tillbaka den.
nu ska jag ta min morgonrök, sen får vi se om banani ringer.

Annars har vi ju matte prov, FAN!
Jag måste sluta priotera saker före skolan.
Men Jensi och Niklas kommer hjälpa mig nu, förhoppningsvis.
or else im dead meat.