måndag, februari 2

var ut en sväng med Frida, joel och amanda. Annars? Inget. Funderar för mycket, som alltid. Alltså, jag vet inte vad som händer. Det känns verkligen bra med skolan och ja, men? Alltid ett MEN. Jag vet bara inte, känns bara som om jag håller på att försvinna. Det här går inte och jag fattar inte vad mer jag kan göra, jag har ju försökt allt nu. Men fortfarande står jag still, vart har jag er? Jag vet inte ens vart jag själv är, jag vet ingenting. Just nu hade jag inte sagt nej till en pistol, det är bara en sån kväll. Sånna kvällar. Så sjukt egoistisk jag är, men sån är jag. Nu ska jag ta ett bad, med ljus och mycket badskum. Hålla andan och tro på ett annat liv.

Come up to meet you, tell you im sorry.
You dont know how lovely you are.
I had to find you, tell you i need you.

jag kommer aldrig vara redo
att släppa taget om dig. -
E
I must have though there was a chance
I must have thought there was some hope
I thought we still could find some magic
Somewhere down the road