Sitter och kollar på bilder jag lagt upp på bloggen, intressant må jag säga! Roliga bilder, tråkiga bilder, försöker hitta den allra första bilden jag la upp när jag startade min blogg, men de första inläggen jag skrev har jag tagit bort. Varför? Bloggen drog otroligt många läsare efter första inlägget, där jag la upp en bild av mig själv där jag log och hade en blödande arm. Nu pratar vi alltså 2007. Vad är det med människor att dras till personer som mår aningen sämre? Därför tog jag även bort alla andra inlägg från den perioden, skrev väl för det mesta dåliga saker och skrev alldelens för mycket. Jag gjorde en nystart och försökte bara få fram bra saker av mina dagar, men det var svårt att försöka skriva om något som inte stämde in riktigt, speciellt när det är min blogg och jag borde skriva vad jag vill och inte tänka så mycket på dom som läser och vad dom tycker och tänker. Ja, det gick sådär med mitt bloggande i början. Det känns ändå helande att läsa de inlägg som finns kvar, och jämnföra med hur mitt liv ser ut idag. Det blev bättre, jag blev bättre, jag är bättre. Jag kommer ihåg hur bitande ilskan blev när folk sa att det skulle bli bättre med tiden, för alla människor upplever en sämre period någongång i livet, ni vet själv hur det känns då när någon kommer och säger att tiden läker alla sår.
Känns även bra att jag kan skriva öppet om allt möjligt, speciellt om hur det var förut och hur det är nu, för jag behöver skrivandet så otroligt mycket. Och att skriva av sig är den bästa medicinen.
Nu ska jag börja röra mig mot jobbet, blir ett kort pass på 5 timmar, känns skönt! pöss