Such a funny thing for me to try to explain How Im feeling and my pride is the one to blame

Det är så svårt att svara på frågan "hur är det?" För det är en vanlig fråga, det hör ihop med en hälsning, och svaret är alltid "bra" fast man hinner gå igenom tusen saker som faktiskt inte är bra. Just nu är jag i en period då jag blir utmattad av att ta en tripp på stan, gå till jobbet och försöka vara social, prata i telefon eller ens hålla en vanlig konversation. Jag försöker att träna mig, så att det inte ska bli så himla tungt. Men det är jobbigt när diskmaskinen brummar, när någon pratar på sidan om, när man går på stan och det är tusen olika intryck som pushar på. Så jag måste solla bort det oviktiga, och försöka fokusera på det som är viktigt just då, och det är just vad jag tränar på. Under en dag kan jag finna mig själv nästan apatisk korta stunder, för att min hjärna måste bearbeta något som just hänt, information jag just fått eller bara vila sig. 

Det hänger ihop med kroppen, det fysiska, för mig att ha ständigt värk, någonstans i kroppen, så krävs det inte mycket för att jag ska svära till för mig själv, kanske att jag slår i min fot i en stol eller slår huvudet lätt i ett skåp, samma gäller det intryck som sker runt omkring mig. Jag önskar ibland att människor omkring mig var mer medvetna om det här, för jag är inte sur, arg eller bitter. Det bara är så här i perioder. Jag kan ha så otroligt dåligt samvete ibland, för jag känner att jag inte är mig själv riktigt. Men det är så här ibland, det går över.