breakdown

But you cant stop nothing
If you got no control
Of the thoughts in your mind
That you kept in, you know
You don't know nothing
But you don't need to know
The wisdoms in the trees
Not the glass windows
You cant stop wishing
If you don't let go
But things that you find
And you lose, and you know
You keep on rolling
Put the moment on hold
The frames too bright
So put the blinds down low

- jag trodde nog aldrig att du skulle dö

 

Jag berättade aldrig så mycket om hur jag mådde eller saker och ting som skeddei mitt liv.

Men du visste ändå, du såg på mig när något inte var rätt, du såg när det var något jag inte berättade. När du kunde fråga mig hur det var med mig, så svarade jag alltid att allt var bra.
Jag visste att du inte skulle ha något svar om jag sa att allt var rent åt helvete.

Men det är just det här jag saknar, när jag tappade bort mig själv en del dagar, kunde jag bara komma till er och bara vara. Både du och mormor visste precis hur allt låg till fast jag inte sa något. Då fick du mig att skratta som mest, för det var Ditt sätt att få mig på fötter igen.
Och det fungerade, det var den bästa medicinen genom alla mörka år jag levde genom.

Nu när jag hittar alla bitar av mig själv på vägen som jag går, önskar jag att du också var med och såg hur stark jag blivit. Sakta men säkert börjar jag hitta mig själv, jag hittar ord på saker, jag hittar mening med saker. Jag vet att du är med, men det är jobbigt att inte kunna se på dig, känns jobbigt att inte kunna höra din röst, känns jobbigt att inte kunna höra ditt smittsamma skratt.

''Det är som det är..'' sa du många gånger i olika sammanhang,
Ja det är som det är, jag fortsätter ro min båt och du är förevigt vinden som ger mig fart.

- Soliga måndag!

Ett pass på sunderbysjukhus, känns nästan som om jag har en heltid där? haha, varit många svängar dit nu. Kommer bli bra lön om det fortsätter så här. Sagt upp mig mig från olearys tills vidare, finns ju ingen anledning att vara där nu när det är så stort behov som undersköterska.  Min helg har varit nykter, dricker nästan aldrig mer, känner inget behov. Detssutom har jag roligare nyktert, och mår bättre dagen efter ;)

Dock så hände något med min bil i helgen, i lördags, min fina pärla som startat i alla väder och grader bestämde sig för att inte starta, helt plötsligt. Sara, pierre och maxim kom som hjältar och försökte med starthjälp, men ingenting bet på min envisa fröken. Så vi lämnade henne kvar hos mamma. Igår kom vi fram till att det var startmotorn?? eller något sånt. Alf kollade bilen och drog en vettig slutsats. Så idag kör jag med automat, så bortskämd man kan bli med en sådan bil, ojoj. Men ingenting slår min mazda ändå, min underbara super pärla!

Annars händer det inte så mycket i min värld.
En helt underbar låt med en fantastisk video kan jag bjussa på!