Det är inte lätt, när hjärnan spelar på en annan melodi än vad man tänkt sig. För som jag skrivit förut så finns det så mycket en människa kan kontrollera, men inte sina känslor. Känslor för en människa eller känslor för livet. Saker tenderar ofta att bli så mycket större för mig, jag vill tro så, för hur hanterar andra människor saker när dom varken pratar om det eller skriver om det? Jag vill skriva, så mycket vill jag skriva, men jag kan inte få fram allt. Och jag vill prata, jag vill prata så mycket. Men hälften av allt som pågår i hjärnan förstår jag ju inte ens själv. Så jag skriver det jag förstår, och det är att jag känner mig komplicerad.
