- b-b-b-booring

Jag har suttit på samma jävla hårda stol sen jag klev upp, fastnat här i min blogg och läser gamla inlägg och kollar gamla bilder, tar mig inte här ifrån. Läser, skrattar för mig själv, läser lite till, jag vet inte vad jag skulle tagit mig till om allt bara skulle försvinna? Så mycket tankar och funderingar på alla möjliga ting finns samlat i tusentals inlägg + en massa bilder som enbart finns här. Vänner jag hade då, som man trodde sig ha ett evigt hållbart band till men som brustit för längesedan. Vänner som jag fortfarande har, som jag alltid haft. Tankar som slog ner mig på marken, men som jag idag vunnit över.

Jag tror aldrig jag kommer lära känna mig, jag väntar fortfarande på den dagen jag med säkerhet kan säga hur jag ska bete mig i en situation, för fortfarande förvånar jag mig. Mitt skadebeteende känns väldigt långt bort, men även en sak jag aldrig skulle kunna lova någon att det inte skulle kunna ske. Till och från känns det som att jag känner mig rätt bra, hur jag ska hantera min ångest eller ''låga dagar'', men fortfarande vet jag aldrig hur det slutar ändå. Varje dag pågår ett krig  i mitt huvud, en sak som jag med säkerhet kan säga alltid kommer pågå, men samtidigt som jag på ett eller annat sätt lär mig att leva med. Det handlar till stor del om ovissheten kring människor omkring mig, tilliten till människor som lever intill mig och att jag alltid står beredd för det värsta.

Det varierar hur påtagliga tankarna är, vissa dagar är jag helt slut i kroppen och huvudet, andra dagar känns det inte av så fyskiskt. Men dom finns alltid där, jag försöker verkligen räkna med alla jag älskar i slutet av dagen, jag försöker alltid summera allt det positiva i livet innan jag somnar, allt för att förhindra ångest. Det syns sällan utanpå hur mycket jag krigar, därför kan det bli väldigt frustrerande att få en fråga om varför jag är så sur, varför jag är så okoncentrerad, varför är du så trött när du sovit så länge? För några år sedan sov jag mer än vad jag var vaken, just pågrund av utmattningen av alla tankar som gick omkring i huvudet.

Jag har alltid varit rädd för att säga det högt, att jag har problem med mig själv, jag vill inte läggas i någon kategori för att jag bara är ärlig när det kommer till att jag fan inte mår så bra till och från, att mitt huvud agerar på egenhand ibland utan att jag ens hinner tänka efter. Men det är så här, jag kommer alltid vara så här. Så pass bra känner jag mig, mina tankar kommer aldrig försvinna och kriget kommer föralltid pågå.

Därför älskar jag att jobba, därför kommer jag ALDRIG sakna skolan. Jag behöver vara där jag är behövd, där jag får en bekräftelse på vilket arbete jag gör. Jag behöver göra saker, annars snöar jag in precis som nu, på gamla saker och blir helt nostalgisk och funderande.

- edgar allan poe

From childhood's hour I have not been
As others were; I have not seen
As others saw; I could not bring
My passions from a common spring.
From the same source I have not taken
My sorrow; I could not awaken
My heart to joy at the same tone;
And all I loved, I loved alone.
Then- in my childhood, in the dawn
Of a most stormy life- was drawn
From every depth of good and ill
The mystery which binds me still:
From the torrent, or the fountain,
From the red cliff of the mountain,
From the sun that round me rolled
In its autumn tint of gold,
From the lightning in the sky
As it passed me flying by,
From the thunder and the storm,
And the cloud that took the form
(When the rest of Heaven was blue)
Of a demon in my view.

(nostalgitrippar)

- opheliac

I'm your Opheliac
I've been so disillusioned
I know you'd take me back
But still I feigned confusion
I couldn't be your friend
My world was too unstable
You might have seen the end

But you were never able
To keep me breathing
As the water rises up again
Before I slip away

You know the games I play
And the words I say
When I want my own way
You know the lies I tell
When you've gone through hell
And I say I can't stay
You know how hard it can be
To keep believing in me
When everything and everyone
Becomes my enemy and when
There's nothing more you can do
I'm gonna blame it on you
It's not the way I want to be
I only hope that in the end you will see
It's the Opheliac in me

- white trash beautiful

- Everlast

SERIÖST måste fixa det här textproblemet....Och jag måste fixa teorin.. Luriga bajs teori, har kommit mig så lång att det är genomgång av alla faser, alltså att det är olika frågor hela tiden, vilket gör att jag kuggar hela tiden, bläääh... I början låg jag på 55 rätt, nu börjar det sjunka ner mot 45, vilket får mig att tappa hoppet om mig och körkort. Men en dag, EN DAG, så jävlar har jag ett körkort. Känns bara förjävla långt bort just nu för tillfället.

Försöker lugna ner mig nu med lite Everlast, men är fortfarande så OSJDNFSD på teorin.