Åh, det var längesen. Men han är fortfarande lika underbart bra!
Charlee Drew - Firework (katy perry's)

Edward Sharpe & The Magnetic Zeros - Home



“Jade?”
“Alexander?”
“Do you remember that day you fell out of my window?”
“I sure do, you came jumping out after me.”
“Well, you fell on the concrete and nearly broke your ass and you were bleeding all over the place and I rushed you off to the hospital. Do you remember that?”
“Yes, I do.”
“Well, there’s something I never told you about that night.”
“What didn’t you tell me?”
“While you were sitting in the backseat smoking a cigarette you thought was going to be your last, I was falling deep, deeply in love with you and I never told you ‘til just now.”
“Now I know.”

haha i die. Jag fixar bloggen på ett seriöst sätt en annan dag, har grejjer att fixa.
alltså, igen, hahhahahahhahaha..... I die i die i die.

Varit uppe sedan tidigt! Och känner mig hyffsat utvilad. En lektion idag, engelska. Mötte upp Amina i stan och drog på lektionen. Vandrade omkring med henne på stan också när vi slutat, för hon hade så otroligt lång håltimme. Men nu är jag iallafall hemma, diskat och städat till osvosvsosvsvsv. Funderar på vad som händer i helgen, känns skönt att få vila ut, även fast det här bara var första skolveckan så är man heeelt färdig!

Såg även outsiders igår, om folk som mot alla odds försöker följa sina drömmar trots alla möjliga handikapp. Fick mig att öppna ögonen, verkligen. Hur ids man ens klaga på att man inte får en sovmorgon eller att det är mycket läxor i skolan, när det finns så mycket värre saker. Man ska vara glad att man är frisk och klarar av en hel vardag utan en hjälpande hand. Att man faktiskt kan klara sig själv.

Fick även höra idag, som man hör ofta 'Man lever bara en gång'. Det fick mig även att tänka på hur folk kan ha så svårt att förlåta. Visst, det beror helt och hållet på hur man sårat personen i fråga eller vad man ens gjort. Men en del saker är så småååå, faktiskt. Jag tycker man ska uppskatta varje dag med personer man älskar, uppskatta tiden man har med varandra. För vi är inte mer än mänskliga, vi har en begränsad tid. Och vi kanske inte ens överlever dagen ut.

En annan sak, hur mycket jag växt som person?! Jag får höra så ofta nu förtiden hur glad och pigg jag är, och det gör mig ännu gladare. Att folk faktiskt ser att man mår as bra! Visst, vi alla har våra dagar, men känns som att det blir färre och färre av mina. Och att tacka för det är ju såklart världens bästa familj, min fina André och mina fina underbara vänner.

Nu ska jag typ ta tag i min blogg design sen kolla hur mycket pengar jag har kvar, ehhh....