- tungt

Jag fattar fortfarande inte, natten har varit dålig, vaknat och somnat, vaknat igen och somnat x10000. Var med en stund på begravningsbyrån, men kändes som att vi pratade om någon annan. Följde sedan med hem till mormor, har kollat på en massa bilder och fotat av. Jag tänker hela tiden att han var ju gammal, 75 fina år fick han och in i de sista höll han igång. Och när jag tänker alla anledningar till varför det egentligen är naturligt, att de är livets gång, då borde jag ju fatta att det hänt. Men det är som att mina tankar tar en kringel väg, runt det som faktiskt är fakta och sanning, jag kommer aldrig få se han igen.

Det är svårt, det gör ont.