måndag, juli 2

< 3

troubled mind

Slutade ett, började kvart i sju. Kort dag, alldelens för kort. Känns tråkigt med så få timmar, vill ju tjäna pengar! Så därför funderar jag på norge, har fått mitt sista schema som är till 18 augusti. Därefter tar jag nog mina ben mot grannlandet, läst på lite här på nätet om att jobba intensivt två veckor och vara ledig två veckor, vilket låter helt okej. Mer än okej. Lönen ser lite olika ut, men man tjänar det dubbla där skulle jag tro, en undersköterska här tjänar alldelens för lite för de jobb vi gör. Tänk allt vi gör, exempelvis äldreomsorgen, vi tvättar, städar, lagar mat och diskar. Och sedan gör vi vårat jobb som skötare, dvs vårdar patienterna/boendena/kunderna.

Vi är underbetalda, om det beror på att det finns för många undersköterskor eller om en byggnadsarbetare bara är värda en högre lön, det vet jag inte. Och skulle väl bara bli förbannad av svaret hur som helst. Jag blir inte så irriterad av min roll på äldreboende, men jag tänker på uskor som är stationerade på akuten och räddar liv, varför ska dom tjäna mindre än en person som enbart sitter på ett stålverk och trycker på en knapp? Snälla nån.

Men samtidigt, inget jobb är viktigare än det andra, alla fyller någon funktion. Om det är så att hälla upp en öl på krogen, bygga en friggeboda eller rädda ett liv på en 10åring. Lön är ett känsligt ämne, men att rädda liv och få människor rehabiliterade efter olyckor och dylikt måste ändå spela en större roll än ett utedass eller trähus.

Jag är glad för min placering inom äldreomsorgen, jag var även glad att vara på sjukhus. Att få någon att skratta eller bara le är en betalning för sig, men pengar behöver vi alla. Vi är underbetalda, för allt vi gör. Men somsagt, jobba men människor är ett otroligt yrke och att få skratta tillsammans är sjukt härligt.

Nog om det, nu ska jag dricka min kaffekopp som säkert kallnat.
Ledig imorgon, så kan unna mig en liten powernap på en stund!