tisdag, augusti 14

-

I can't tell you what it really is
I can only tell you what it feels like
And right now it's a steel knife in my windpipe
I can't breathe but I still fight while I can fight
As long as the wrong feels right it's like I'm in flight
High off of love, drunk from my hate,
It's like I'm huffing paint and I love it the more I suffer, I suffocate
And right before I'm about to drown, she resuscitates me
She fucking hates me and I love it.
Wait! Where you going?
"I'm leaving you"
No you ain't. Come back we're running right back.
Here we go again
It's so insane cause when it's going good, it's going great
I'm Superman with the wind at his back, she's Lois Lane
But when it's bad it's awful, I feel so ashamed I snapped
Who's that dude? I don't even know his name
I laid hands on her, I'll never stoop so low again
I guess I don't know my own strength

You ever love somebody so much you can barely breathe
When you're with 'em
You meet and neither one of you even know what hit 'em
Got that warm fuzzy feeling
Yeah, them chills you used to get 'em
Now you're getting fucking sick of looking at 'em
You swore you'd never hit 'em; never do nothing to hurt 'em
Now you're in each other's face spewing venom in your words when you spit them
You push, pull each other's hair, scratch, claw, hit 'em
Throw 'em down, pin 'em
So lost in the moments when you're in them
It's the rage that took over it controls you both
So they say you're best to go your separate ways
Guess if they don't know you 'cause today that was yesterday
Yesterday is over, it's a different day
Sound like broken records playing over but you promised her
Next time you show restraint
You don't get another chance
Life is no Nintendo game
But you lied again
Now you get to watch her leave out the window
Guess that's why they call it window "pain"
Now I know we said things, did things that we didn't mean
And we fall back into the same patterns, same routine
But your temper's just as bad as mine is
You're the same as me
But when it comes to love you're just as blinded
Baby, please come back
It wasn't you, baby it was me
Maybe our relationship isn't as crazy as it seems
Maybe that's what happens when a tornado meets a volcano
All I know is I love you too much to walk away though
Come inside, pick up your bags off the sidewalk
Don't you hear sincerity in my voice when I talk
Told you this is my fault
Look me in the eyeball
Next time I'm pissed, I'll lay my fist at the drywall
Next time. There won't be no next time
I apologize even though I know its lies
I'm tired of the games I just want her back
I know I'm a liar
If she ever tries to fucking leave again
Im'a tie her to the bed and set this house on fire

-

Alltså jag börjar bli så irriterad på aftonbladet, eller alla nyheter som uppmärksammar kända/"viktiga" personer. Ett exempel, drottningen stukade foten, det var en stor rubrik i FEM dagar om det, seriöst?! Vem i hela världen bryr sig?! Prinsen fick en käftsmäll, det har stått nu sen de hände, alla möjliga förklaringar till hur och varför. Någon slags minister har dött i cancer, ja jätte hemskt, men det händer ju fler än han. Fler åker på stryk varje dag än prinsen, fler stukar foten varje dag, verkligen stora nyheter.

Och allt kring breivik(??), efter allt som hänt, varför ge han så mycket uppmärksamhet? Vi ger ju de han vill, vi pratar om hur och varför, spekulerar allt för mycket och ger ut all möjlig information som inte bara får han att glänsa utan ger ANDRA idioter ideér om att utföra precis samma saker. Människor med svagt psyke, lättmanipulerade, förvirrade människor.

Det är väl jätte bra att anhöriga får veta det dom vill, men vi andra har egentligen inte med det att göra. Det som hänt är visserligen något som kommer skrivas i historien och något som kommer berättas för barn och barnbarn i all framtid. Men att mata en psykopat med uppmärksamhet är helt bissart. Om några år har vi en liknande hädelse här, baserat på denna, pågrund av att man får veta för mycket och det gynnar andra sjuka människor.

Gahhaaa var bara tvungen att skriva av mig.

- blue jeans

nothing scares me anymore

Jag har tänkt på en sak, beroende på vilken musik jag lyssnar på vid tillfället jag skriver, så blir även inläggen. Glad musik, glatt inlägg. Ledsam musik, ledsamt inlägg. Det är märkligt, eller kanske inte, jag vet inte. Läser igenom lite inlägg från förra veckan, eller det är väl inte så många. Hade stor lust att bara ta bort dom, jag är förjävla duktig på att ''städa'' undan, som om jag ska må bättre. Som om ingentingt hänt. Jag försöker alltid hitta en enkel väg, en ''snabb'' väg, och jag tror verkligen på att jag helas bättre då, att det där infekterade i hjärtat ska läka snabbare.

Så jag bestämde mig för att behålla dom, jag får aldrig glömma hur det kändes när allt kom fram, hur jag låg och skakade av ångestattacker och hur öm jag var i ansiktet efter alla tårar. Hur ont det gjorde att andas, hur hela min framtidsbild krossades på golvet framför mig, hur hela min bild av den jag älskar mest förstördes, tilliten, förtroendet. Har alltid haft svårt att lita på människor, och jag har nu lärt mig att det inte går. Med tiden möjligtvis, men är inte så säker. Det som låg kvar på backen med allt som förstördes, var kärleken, den var hel. För om jag inte älskat så mycket, hade jag aldrig kommit tillbaka.

Jag försöker se fram, inte tänka så mycket på förut. För det är mycket annat i hela situationen som är inblandat, mycket annat som bör bättras på. Men ibland kommer allt bara ikapp, och av alla frågor jag ställt så är den en fråga som inte försvinner, Varför? Och det spelar ingen roll hur många gånger jag får svaret på den frågan, för den kommer eka inom mig, varje dag, varje natt.

Som med allt här i livet, så är det här en prövning. Jag känner att jag är starkare än någonsin, för två år sen hade det knäckt mig och jag hade mest troligt försökt allt för att dämpa smärtan, sprit, rakblad, piller, allt som kom i min väg. Jag har växt något så otroligt, visst hade jag tanken, men ingen är längre värd något ärr på min kropp.

Har haft en kanon helg i stugan iallafall, vi for fredag och kom hem igårkväll. Lagt upp lite bilder från instagram, blev en hel den blåbär och jordgubbar, även några hjortron. Annars då? Det är fint väder, har varmt kaffe i koppen och bra musik i lurarna, lär bli dålig uppdatering framöver, känner dåligt bloggsug! Men en liten uppdatering på hur det är med mig iallafall.