tisdag, september 4

< 3

En tid var det vi tre, vi var helt oslagbara. Under perioder var den ena bara med den andra, vi bråkade, vi tjaffsade, sa att vi aldrig ville ha med varandra att göra igen, men vi hittade alltid tillbaka. Vi var varandras tryggheter, vi visste vart vi alla tre stod.

Fast vi inte är så tajta som förut, så kommer jag alltid att räka med er. Ni har varit så stor del av mitt liv och stor del till den jag är idag, att jag står här idag. Förevigt tacksam!