-

kisse, älskade kisse. Vad ska jag göra imorgon när jag inte vaknar med dig vid min sida? Alla dagar jag kommer sova utan dig, alla dagar när jag bara stänger ut allt förutom dig. Ja alla dagar jag behöver dig, alla dagar i fem år jag haft dig. Det är ju så grymt, hela världen och allt som kommer omkring. En sekund finns du bara här, andra? Då är du borta. Hur en sjukdom bara kan ta en ifrån sig, så fort. Jag förstår inte ännu allt jag kommer gå igenom, att jag faktiskt kommer gråta inatt och imorgon. Säkert till och från i veckor. Jag förstår inte hur mycket jag kommer sakna dig, jag förstår inte hur mycket jag förlorat. Fortfarande kan jag tänka mig att du bara ligger där helt slö i min säng, när jag lägger mig, kryper du intill.

Jag förstår inte vad som väntar mig, och man förstår inte vad man haft först man förlorat det. Och hur många kan förstå, hur älskad en katt kan vara? Jag trodde aldrig det skulle ta så hårt, aldrig. Fastän hon betyder lika mycket då som nu, så trodde jag aldrig att det här var en känsla jag skulle få kämpa med.